bebis

ANTIBAKTERIELLA ÄMNEN
Antibakteriella ämnen är en samling av ämnen av olika typ med det gemensamt att de hämmar bakterietillväxt. Två exempel på antibakteriella ämnen som ofta används är silver och triclosan. 

Antibakteriella ämnen kan användas till exempel i kläder, skor, hushållsartiklar, vitvaroror eller hygienartiklar för att förhindra bakterietillväxt och därmed dålig lukt. Problem uppstår då ämnena lätt tvättas ur sina produkter och hamnar i reningsverkens slam och våra vattendrag.

Triclosan är ett giftigt antibakteriellt ämne som kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Det används framförallt i tandkräm och deodoranter. Det bryts ner långsamt i naturen och man hittar triclosan både i bröstmjölk, i stadsluft och i fisk utanför reningsverken. Triclosan kan även framkalla allergier. Det misstänks kunna bidra till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.

Både silver och triclosan är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Det finns också studier som visar att antibakteriella ämnen kan leda till att bakterier blir resistenta mot antibiotika, vilket är ett stort hot mot folkhälsan.

Från och med 1 mars 2017 får varor behandlade med triclosan inte längre släppas ut på marknaden inom EU. Det här beslutet gäller INTE kosmetika och hygienprodukter som lyder under en annan lagstiftning.

 

BISFENOL A
Bisfenol A används bland annat för att tillverka polykarbonatplast som ofta återfinns i form av plastglas och tillbringare. Bisfenol A används också i stor utsträckning på olika termopapper, såsom kvitton, och vid tillverkning av epoxiplast och epoxilack. Lacken används ofta som skydd i konservburkar av metall. Studier visar att bisfenol A kan gå över i maten men enligt Livsmedelsverket är doserna så små att det inte ska vara någon fara. Det råder dock oenighet inom forskarvärlden om gränsvärdet ger tillräckligt skydd, framför allt när det gäller barn. Studier visar att bisfenol A är hormonstörande i låga doser och den misstänks kunna ge skadliga effekter på fortplantningsförmågan.

Sedan 2011 är bisfenol A förbjudet i nappflaskor och sedan 2013 får det inte längre heller finnas i barnmatsförpackningar. Ibland ersätts bisfenol A av andra bisfenoler, till exempel bisfenol S. De är inte reglerade på samma sätt men studier tyder på att de har liknande egenskaper som bisfenol A.

 

BLY
Bly har en lång historik och genom tiderna använts i exempelvis mynt, färgpigment, kokkärl, konservburkar, vattenledningssystem och som stabilisator i plast. Tidigare användes bly även som tillsats i bensin vilket var en stor exponeringskälla. Denna användning har helt upphört i Sverige vilket också ha gett ett gott resultat på blyhalterna i människors blod. Nuförtiden hittar man bly i batterier, kablar, rostskyddsfärg, vattenkranar, ammunition och elektronik. Även tunga oäkta metallsmycken samt nycklar kan innehålla bly.

Redan vid mycket låga doser ger bly skador på nervsystemet. Känsligast är barn och foster som kan drabbas av fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar. Bly är så giftigt så att det inte finns några säkra gränsvärden.

 

FLAMSKYDDSMEDEL
Flamskyddsmedel används för att försvåra antändning och hindra spridning av brand. Textilier, möbler, byggmaterial, skumgummi och elektronik är exempel på varor som kan vara behandlade. Det finns flera hundra olika flamskyddsmedel och bland de omdiskuterade bromerade varianterna finns många särskilt skadliga. Många är svårnedbrytbara och kan ansamlas i levande organismer. Man vet än så länge ganska lite om vilka effekter bromerade flamskyddsmedel har på människor, men i djurförsök så har man sett att hormonbalans, organutveckling och sköldkörteln påverkas samt att risken för cancer ökar. Bromerade flamskyddsmedel återfinns i damm men den största exponeringen för människor är genom maten, till exempel fet fisk.

 

FTALATER
Ftalater är en grupp av ämnen som framförallt används som mjukgörare i plast och gummi, men även som lösningsmedel i parfymer och bekämpningsmedel samt i färg och fogmassa. Mjuk plast kan till MER ÄN HÄLFTEN bestå av ftalater.

Många ftalater har konstaterats kunna skada fortplantningsförmågan, och för andra finns misstanke om att de gör det. Vissa är också hormonstörande och har visats ha samband med sjukdomar som astma och diabetes. DEHP, DBP, BBP och DIBP är sedan 2015 förbjudna att använda inom EU men kan förekomma i varor som är importerade från andra delar av världen. Det är också möjligt för europeiska företag att söka dispens och ändå få använda de här ftalaterna…

När det gäller leksaker finns särskilda regler och 2013 skärptes kemikaliereglerna i det så kallade leksaksdirektivet. Detta innebär att de tretton ftalater som finns på kandidatförteckningen inte får finnas i leksaker i halter över 0,1 %. Dessa regler gäller för alla leksaker som säljs i EU oavsett var de är tillverkade.

 

HÖGFLUROERADE ÄMNEN
Högfluorerade ämnen är vattenavvisande och ibland även fett- och smutsavvisande vilket gör att de ofta används som impregneringsmedel på olika ytor. De kan finnas på vattenavvisande skaljackor och skor eller på smutsavvisande möbler och mattor. De kan även finnas på köksmaterial som bakplåtspapper, muffinsformar och husgeråd samt som non-stick-beläggning i grytor och stekpannor.

Ett stort problem med de högfluorerade ämnena är att de är långlivade och svårnedbrytbara i naturen. Två specifika ämnen som har studerats mycket är PFOS och PFOA. De är extremt svårnedbrytbara och de har spridits oroande mycket i miljön. De är reproduktionsstörande och PFOA misstänks dessutom vara cancerframkallande för människa.

 

ORGANOFOSFATER
Organofosfater används i stor utsträckning som flamskyddsmedel i skummadrasser av polyuretan (PUR) och som mjukgörare i PVC-plast. Det används också som insektsbekämpningsmedel och som tillsats i golvpolish.

Organofosfater är en grupp ämnen som har olika egenskaper, flera är cancerframkallande och andra skadar hjärnan och nervsystemet. Vissa organofosfater är reglerade i den Europeiska kemikalielagstiftningen Reach.

KÄLLA: Kemikaliecentrum, Miljöförvaltningen i Stockholm